Hur bildas grundvatten

Grundvatten kallas det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen. Det bildas genom att nederbörd mycket sakta tränger ner genom marken (infiltration) och sjunker neråt (perkolation). När vattnet når en ogenomtränglig yta (akvifug), exempelvis en sprickfri berghäll av någon kristallin bergart, . Bufret Oversett denne siden SGUs information om grundvatten utgör ett viktigt underlag i planeringen av samhällets vattenförsörjning.

Den är också en av förutsättningarna för att vi i Sverige ska kunna uppnå miljökvalitetsmålet ” Grundvatten av god kvalitet ” och bidrar till att vi ska kunna uppfylla de krav som ställs i EGs ramdirektiv för vatten. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka . En grundvattenförekomst, dvs.

Hur mycket behöver det regna för att det ska bildas grundvatten ? Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I blöt mark kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Om det har varit torrt en längre tid är marken kraftigt uttorkad och mycket . I SMHIs information ”Risk för vattenbrist” bedöms vattenbrist utifrån hur lågt vattenflödet är , hur det förväntas bli under sommarperioden och hur låg grundvattennivån är. Grundvattennivåerna brukar vara som lägst under perioden augusti till september. Det beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är.

Allt du måste veta om grundvatten. Hur och var det bildas , hur mycket det finns och var. Kursen omfattar en genomgång av vattenkretsloppet och tar upp grundvattnets bildning, – tillgång i olika terränger samt dess naturliga kemi. Kursen ger även träning i olika verktyg för bland annat beräkning av . Grundvattnet är en viktig naturresurs och en del i vattnets kretslopp. Vilka vägar det tar och hur fort transporten går beror på grundvattenytans lutning och hur marklagren släpper igenom vattnet.

Torka uppstår då nederbörden är liten och vädret är varmt. Hur försätts ett land i torka? Under en längre period med torka kan grundvattnet ta slut. Torka innebär helt enkel att det finns för litet vattentillgångar i ett land. Människor lider av brist på dricksvatten och odlingsmarkerna och lantbruken tar stryk då . Från det övre lagret av grundvattnet tar växternas rötter upp vätska som sedan genom transpiration från växternas blad återförs till atmosfären.

Genom infiltration tar sig en del av vattnet djupare ner i marken och bildar akviferer, i vilka stora mängder sötvatten kan ligga lagrade under lång tid. Nedträngning och tillförsel av nederbördsvatten till grundvattnet. Grundvattenbildning avgör hur stort grundvattenuttag man kan göra i en akvifer utan att grundvattenytan sänks på lång sikt. Grundvatten bildas i inströmningsområden, där vatten strömmar från markvattenzonen till grundvattenzonen. Att ytvatten tränger sig igenom jorden är en del av vattnets kretslopp, och det är här som grundvattnet bildas.

Under tiden som vattnet flödar genom jorden så förändras hela dess kemiska struktur. Det ursprungliga ytvattnet som är från början surt och mineralfattigt, har nu genomgått en form av förändring och istället blivit en . Det skulle behöva regna betydligt mer än 2mm för att få normala grundvattennivåer. När marken ovanför grundvattnet är torr behövs betydande nederbördsmängder för att marken ska bli tillräckligt fuktig för att det ska kunna bildas grundvatten. Det är viktigt att man tar reda på hur mycket grundvatten som bildas. Det fattas fortfarande en del kunskap på det området.

Man borde - nu när man kommer in på platsundersökningar för ett slutförvar för använt kärnbränsle - göra klart för sig hur stor grundvattenbildningen är inom olika delar av undersökningsområdena och . En del vatten sipprar även ner genom markens olika lager och bildar grundvatten. Så småningom, ibland omedelbart, ibland efter flera tusen år, kommer vattnet åter att med solens hjälp avdunsta till atmosfären och hela processen börjar om igen – kretsloppet är slutet. Vi människor är helt beroende av sötvatten för vår . Vatten från sjöar, hav och andra vattendrag dunstar och bildar moln. Från molnen kommer regn och fyller på vattendragen och tränger ner i marken. En del av vattnet i marken sugs upp av växtligheten och resten bildar grundvatten.

Under den varma årstiden suger växtligheten upp det mesta av vattnet. Det är inte bara vegetationen som avgör hur mycket . På Gotland försörjs en stor andel, cirka procent av hushållen, med vatten från egna brunnar. Isväggen som bildas ska då hindra grundvatten från att sippra in och blandas med det radioaktiva kylvattnet.

Oron för att förorenat vatten blandas tycks nu ha besannats och därmed ökar risken för att radioaktivt grundvatten ska läcka ut i havet.