Legeringsämnen

Till baskomponenten sätts sedan ett eller flera legeringselement ( legeringsämnen ) som kan vara såväl metaller som icke-metaller. Legeringar framställs vanligen genom att de olika komponenterna blandas i form av smältor. Legeringar kan dock även framställas genom till exempel pressning och sintring av pulverformiga . Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål.

Forskning pågår dock för att ta bort kol som legeringsämne. Moderna stålsorter innehåller även många andra ämnen (exempelvis krom, molybden och vanadin), vilket ger stålet olika egenskaper. Stål med små mängder legeringsämnen utöver kol . Maximal slitstyrka erhålls vid hårdheter på ca HRC, men då är stålet också relativt sprött.

För att bibehålla stålets seghet bör man vid denna hårdhet tillämpa ythärdning med en mjuk kärna, till exempel . I tillverkningsprocessen tillsätts legeringsämnen för att ge stålet önskade egenskaper. Vid tillverkning av malmbaserat stål behövs även kol som reduktionsmedel och kalk som slaggbildare. Läs mer om legeringsämnen i avsnittet om Råvaror.

Med legerat stål avses stål med fastställda minimigränser för olika legeringsämnen. De legerade stålen delas in i höglegerade och låglegerade stål. Legeringsämnen i rostfritt stål är främst krom, men även molybden, nickel och kväve. Korrosionshärdigheten uppkommer genom att det i oxiderande miljöer bildas ett mycket tunt, osynligt passivskikt . Vad vet du om stål och stålindustrin i Sverige?

I den här filmen får du veta vad stål är, vad stål används till och. Vanliga legeringsämnen är kisel, mangan, krom och vanadin. Formbarhet Förmågan att tåla plastisk deformation utan att brista. Ibland avses också förmågan att lätt deformeras, dvs. Färskning Borttagandet av kol ur råjärn, dvs.

Detta sker numera vanligtvis i . Med enbart kol som legeringsämne , upp till. Kol höjer hållfastheten men kolhalten bör inte överstiga procent med tanke på svetsbarheten. Stålen håller alltid mangan i halter av min ca procent. Energiinnehåll i kolstål. Till varmt material inom stålindustrin räknas i regel kolstål.

Kolstål är en legering där främst järn och kol ingår, men även ett antal andra grundämnen ingår i en mindre mängd. Viktsandelen av de olika legeringsämnena är känd och hänsyn måste därför tas till samtliga av dessa. Stål är en legering mellan järn och kol.

Mängden kol i legeringen bestämmer vilken egenskaper stålet får vid tillverkning. Man kan tillsätta andra legeringsämnen för att ge önskade egenskaper, och det ingår varierande mängder legeringsämnen (exempelvis krom, molybden och vanadin). Därför finns det olika typer av stål: . Det viktigaste legeringsämnet är kol men vanligt är också kisel, krom och mangan. Halten av legeringsämnen avgör stålets kvalitet och egenskaper.

Så kallat kolstål, som är magnetiskt, räknas som ett ”enklare” stål och används ofta till bilkarosser. Rostfritt stål har många goda sidor. En av dessa är att det kan härdas på ett . De vanligaste är: Nickel som förbättrar formbarhet och svetsbarhet.

Molybden som förbättrar materialets beständighet mot klorider och ett flertal typer av kemikalier. Kromhalten skapar den goda korrosionsresistensen i många vanliga miljöer genom att reagera med luftens syre och bilda en skyddande oxidfilm på stålytan. Utöver krom ingår även nickel och molybden i legeringar i rostfritt stål. Generellt kan sägas att ju högre innehåll av dessa tre legeringsämnen , desto . En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser.

Smältan formas sedan vanligtvis . Tillsätt legeringsämnen för att undvika korrosion. Korrosion uppstår när passivskiktet på ett rostfritt stål bryts ner. För att behålla ett heltäckande och skyddande passivskikt tillsätter man olika legeringsämnen , till exempel molybden.

Yid skrotets klassificering skiljer man främst på legerat och olegerat material. Som legerat räknar man skrot med mer än fosfor eller svavel, koppar eller mangan samt dessutom annat skrot som utom kol i väsentlig mängd innehåller andra legeringsämnen än de nämnda. Tillägg av legeringsämnen påverkar organisationsförändringen under värmebehandling av stål. Ange några legeringsämnen i stål och vilka egenskaper dessa ger. Förlängningsgränsen Rpanvänds framför allt när materialet saknar tydlig sträckgräns.

Vilket material är vanligt i elkablar? Rpinnebär kvarvarande förlängning efter avlastning. Vad är skillnaden på förlängningsgräns och sträckgräns?